mmmimelbourne

I lördags åkte vi på utflykt med Maria Erlandsson och hennes familj (tack för en härlig dag, Maria & Kristoffer).

Synen och känslan var fullständigt omöjlig att fånga på bild, men det var kusligt. Vi kände oss som sensationsturister där vi stod, mållösa och försökte fånga den skrämmande synen. När vi åkte vidare insåg vi lite av vidden av den senaste tidens nyheter, som hemma i soffan har känts främmande och obegriplig. Mil efter mil längs slingrande bergsvägar var skogen nedbrunnen - eller inte nedbrunnen precis - för träden står kvar, men de är kolsvarta, och deras löv, som fortfarande ska vara gröna, är nu beige och ligger hoptorkade på marken som i en svensk bokskog. Bara det att här ska egentligen vara snårigt, grönt och nästan regnskogslikt. Men det finns bara dessa två toner. Svart. Beige. Och det är tyst. Knäpptyst...