Till världens ände – och tillbaka igen

Molly och pappa tog några dagar "ledigt" och flög till Launceston, Tasmanien, för ett par dagars bilsemester. Vi hade siktet inställt på den lilla sömniga fiskebyn Stanley, på öns nordvästra kust. Här finns en vulkanisk bergsformation som heter "the Nut", och som pressades upp ur jordens yta för sisådär en 12 miljoner år sedan... Man brukar också kalla den en miniatyr av Ayers Rock. Byn lever på turismen som berget och det rika fågellivet inbringar.

Vi tog in på ett litet B&B, Old Cable Station, som i mitten av 1900talet var den plats dit man drog den första telefonledningen från fastlandet till Tasmanien. Mysigt ställe, med fin restaurang och stora, gamla rum med alla bekvämligheter. Bra för den som vill ut på landet en stund! Här hittade Molly snabbt en kompis, en bordercollie som hette Molly!! Vi förstod ju förstås att vi hamnat helt rätt!

När vi vaknat dag 2 tog vi oss med bilen runt området som heter Tarkine, en väg som tog oss först genom vanlig landsbygd, som ser ut ungefär som ett böljande Skåne, sen ut till karga klippor. Här följde vi vägen till The Edge of the World - och med de vågorna, och obarmhärtiga klipporna som fanns här, förstod vi varför platsen heter så!. Sen följde mil efter mil av platt tundra med nåt som liknade törne, eller ljung (här kryllade det av Wallabies!). Därefter skiftade naturen igen, till höga, torra träd beslöjade med grönska nertill (förmodligen förstörda för länge sedan av skogsbrand), för att snabbt ändras till tjock, tät regnskog och slingrande bergsvägar, med läskiga gamla enfiliga broar över höga vattenfall... Ni som känner mig, vet ju att jag älskar sånt..!



Finns det bara en gunga, så är Molly nöjd!


Ett (eller två) med naturen!


Stanley City


The Nut 


Bryggan ner till Världens Ände (tyvärr går det inte att riktigt fånga vågorna på bild, men tro mig, de var de högsta jag någonsin sett - nåt för höstens kajakpaddling med Y-frontarna?)

Molly klamrar sig fast på andra sidan världens ände..?!



Det finns inga dåliga väder ... !


Drivveden på den här stranden var lite större än vi kunde bära med hem till pappas samling...


... men man kan posera framför den i alla fall!


När vi kom tillbaka till Stanley hade regnet upphört, vi fick lite att äta på Stanley Hotel, och sen gav vi oss av mot vårt B&B. Då sprack molntäcket plötsligt och vi bjöds på en magnifik solnedgång, och pappa var föstås tvungen att stanna, med kameran i högsta hugg!


Mollys sammanfattning:
"Tassie rockar!!"

Pappas sammanfattning:
Lite mer tid, tack!

En shopoholics bekannelse

Eftersom jag ar sjalv hemma tankte jag passa pa att gora sant som Micke kanske inte har lust att hanga med pa, som att se en riktig tjejfilm.  

 

Det hela borjade bra, jag hittade en bio mitt i stan, nara hem och skrev ut en karta sa att jag verkligen skulle hitta. Eftersom jag inte gar runt i stan hela dagarna sa ar mitt lokasinne inte helt uppdaterat. Jag har kartan i handen, och gar och letar efter gatan, men den finns ju inte dar den ska vara enligt kartan. Jag blir alldelels forvirrad och gar hem for att kolla upp adressen igen, och ser da att kartan jag skrivit utstammer inte alls med var bion ligger, FAST BIOADRESSEN STAR INSKRIVEN. Jag gar ut igen och hittar nu stallet, koper biljetten och har t.o.m en discount pa 8 dollar, rena biofyndet. Jag vill ha en latte, och eftersom Melbourne Central dar bion ligger ar gigantiskt sa springer jag ut pa gatan och tror att det ar lattare att hitta en latte dar, men det fanns ingen latte i narheten. Sa jag springer in igen och hittar till slut ett stalle som precis ska stanga (dom stanger tidigt har) som saljer sin sista latte for dagen till mig.

 

Nu ska jag bara satta mig och njuta avbion. Men jag kan inte hitta sjalva biosalongen, den finns inte i narheten avbiljettluckan vilket skulle vara logiskt. Jag springer runt pa vaning tre och kollar overallt, tar en hiss upp till nasta vaning for att kolla dar, men hamnar i ett soprum. Till slut fragar jag nagra i den langa biokon om de vet och det visade sig att det ar en vaning upp, men man maste ta rulltrappan. Varfor tankte jag inte pa det?!

 

Finally. Pa min biljett star det bara I I och vad betyder det?  Jag hittar iallafall min plats till slut efter att har famlat i morkret. Stolarna ar sjukt skona och nu kan jag bara vanta pa att bion ska borja. Jag har min harliga kombo av latte, sushi och vindruvor. Trodde jag ja. Sushin hade jag visst plockat ur hemma pa koksbordet nar jag letade efter adressen, sa det blev vindruvor och latte! Men det gick alldeles utmarkt och filmen var saaaa bra, precis i min smak! Massa fina farger och massa shopping!

 

Ikvall kommer dom hem!

 

 

Fran filmen!

 


Ensam hemma

Jag har sjalv hemma, for mina sota familj har dragit till Tasmanien pa en kort bilsemester.  Molly har ringt ett par ganger och sagt hello, och sen har hon lyssnat pa vad jag sagt och ger sen luren till Micke.

Jag skyndade mig hemat sa fort jag kunde, eller rattare sagt stod och smahoppade pa stationen nar jag vantade pa mitt tag, for jag tankte att det kanske kan vara sa att nagra affarer ar oppna till sju. Men icke. Jag var i stan vid halv sju och allt var stangt. Sa jag gick till Big W och kopte nytt smink. Jag har inte behovt kopa smink pa flera ar, eftersom jag alltid plockat pa mig sa det racker nar mama har utdelning, sa jag var alldeles ringrostig nar jag skulle prova mig fram till mascara, rough och lappglans. (Obs, jag la fram allt detta nar vi packade innan vi akte, men det glomdes bort bland allt annat som skulle med, som spikmattor och dvder.) For mig ar det alltid som att kopa grisen i sacken nar jag ska ha smink. Men tror att roughen blev ok och mascaran ocksa. De tar varre med lappglanset, fargen var ratt men det ar sa klibbigt att det kanns som klister.

Jag fortsatte min ensamma kvall med att kopa en skvallertidning och fundera pa vad jag skulle ata. Kom fram till att det far bli rostat brod med stekt agg och jag unnande mig att hyra film! Tomt var det att komma hem till en stor tom lagenhet, och det var inte latt att steka agg helt plotsligt, det ena brandes. Sen gjorde jag fyra mackor med agg och ostskivor inslagna i plast, las FYRA, herregud vad jag var hungrig. At dom och vindruvor och satte pa filmen, men mackorna maste gjort mig sa matt sa jag somnade. Jag vaknade sen igen nar eftertexen pa filmen kom upp. Det slar aldrig fel, jag somnar alltid nar vi kollar pa film. Den enda film jag sett fardigt, aven har, ar Sex and the city som jag tog med mig hemifran. Funkar alltid, eller hur åsa.

Saknar min lilla stjarna!


Lata dagar i Docklands

Docklands i Melbourne är som i så många andra städer en utveckling av ett f d hamnområde. Vi begav oss dit, och kom tillbaka nästa dag! En skön plats, med butiker, caféer, restauranger, konst, otroligt spektakulär arkitektur mm, och alltsammans i en härligt maritim miljö.

På vägen dit, om man väljer att promenera längs Yarra River, passerar man många intressanta broar och platser..




I Docklands finns förstås också möjlighet att slappa och äta glass...





Earthquake

 

“A second 4.6earthquake has hit Korumburra, shaking buildings and homes across Melbourne andleaving scientists at a loss to explain why the town has been struck twice intwo weeks.”

 

Här i Melbourne får man vara med om mycket. Medan Micke och Molly har det lugnt och skönt på stranden sitter jag på kontoret och har möte, när byggnaden plötsligt börjar skaka och alla tittar på varann och undrar vad som händer. Det hände inget mer men vi var alla rätt tagna efterat. Jag har aldrig varit med om ett jordskalv förut och eftersom det fick denna stora rubusta lagerbyggnad att skaka så måste det ju ha varit nåt.

 

 


Pappaledigt – det är så här det ska vara!

Trots att det börjar bli höst här har vi nu återigen värmebölja. Vi kan ju inte låta ett sånt tilfälle falla oss ur händerna, så med väskan packad gav sig pappa och Molly till St Kilda för en eftermiddag på stranden. Vi var nog de enda som vågade oss ut i vattnet, som i temperatur var ungefär som Tofta i juli... Helt underbart! Men burrrrr så kallt för Aussies! Mesar!




Livet på landet

Strax utanför storstadens liv och rörelse, råder totalt lugn! I en böj av floden Yarra, i lummig grönska ligger Colliingwood Childrens Farm, en liten lantgård med allt vad det innebär - kor, getter, får, hästar, fik och glass... Molly och pappa tog en långpromenad i höstsolen för att spana in livet på landet.




De här bildrna, på en helt orädd Molly, fångade pappa, resten har Molly tagit själv, hennes perspektiv är oslagbart!




Molly har kameran … igen

I torsdags tror jag det var, när vi var på bio igen, och såg Revolutionary Road, en tragisk, men superbra film med Leo och Kate. Vi packade matsäck i vanlig ordning, men denna gång hade pappa köpt sushi! Som komplement tog vi med ananas ...


Innan Molly somnade på filten, han hon bränna av några plåtar på sina favvo-föräldrar...



Aussie Barbie

Man kan inte komma till Australien utan att få uppleva en äkta Aussie Barbie (hm.. grillfest, helt enkelt), tyckte Marias chef, och bjöd hela företaget hem till sig i söndags. Ungefär hälften av styrkan visade  Svennarna hur det hela går till. Ännu en härlig dag down under!



Molly höll i kameran, och jagade hundar och katter... 





Healesville Sanctuary

Så kom vi till slut dit. Och regnet höll sig någorlunda borta... Här vårdas djur som på olika sätt skadats eller har behövt tas om hand. De blir mer eller mindre tama, och det går väldigt bra att träffa normalt sätt vilda djur på nära håll. Molly och Julia tyckte det var roligare att jaga än att klappa den här stackars wallabeen.


Pappa också...



Dagen slutade (återigen) i Clayton i nya, goda vänners lag! När Molly och Julia tröttnat på att lägga pärlplattor, somnade de sött, och sen blev det (återigen) en sen hemfärd med ett sovande barn i stroller!




På jakt efter en nedbrunnen skog

I lördags åkte vi på utflykt med Maria Erlandsson och hennes familj (tack för en härlig dag, Maria & Kristoffer).

Målet var Healesville Sanctuary, där barnen skulle få träffa kängrur och koalor mfl. Vädret var minst sagt oförutsägbart, och när vi kom fram formligen vräkte regnet ner. Vi tittade på kartan och såg att vi var väldigt nära en del av de många skogar som nyligen brunnit, så vi gav oss dit i väntan på att regnet skulle avta.

Synen och känslan var fullständigt omöjlig att fånga på bild, men det var kusligt. Vi kände oss som sensationsturister där vi stod, mållösa och försökte fånga den skrämmande synen. När vi åkte vidare insåg vi lite av vidden av den senaste tidens nyheter, som hemma i soffan har känts främmande och obegriplig. Mil efter mil längs slingrande bergsvägar var skogen nedbrunnen - eller inte nedbrunnen precis - för träden står kvar, men de är kolsvarta, och deras löv, som fortfarande ska vara gröna, är nu beige och ligger hoptorkade på marken som i en svensk bokskog. Bara det att här ska egentligen vara snårigt, grönt och nästan regnskogslikt. Men det finns bara dessa två toner. Svart. Beige. Och det är tyst. Knäpptyst...




Sånger från femte våningen

Det tog 5 veckor för Molly att våga ta steget ut på balkongens genomskinliga stålgolv, men när hon väl var därute gick det knappt att få in henne igen!

Lika bra att göra lite nytta då! Pappa hjälpte Molly knäppa några utsiktsbilder...



Man får lite tvångstankar när man ser alla som sitter och äter precis under balkongen...



Grattis Mormor Inga!

Stort grattis Mormor Inga på din födelsedag! Hoppas att du får en jättefin dag! Kram mmm


Shoppa shoppa

Denna vecka har vi fått användning av lägenhetens övervåningen för vår tvättmaskinhar varit trasig. Nu fungerar den igen, men efter en vecka utan så finns det inte mycket kläder kvar och det är  ju anledning nog att gå och shoppa! Ioch för sig kan jag alltid hitta en bra anledning att gå och shoppa i Melbourne, med eller utan trasig tvättmaskin. Sen vi kom hit har det varit rea på sommarkläder, och det har vi behövt här. Vi hade med oss lite fel kläder när vi kom så jag har köpt nya! Nu går det mot sensommar och höst så då blir det anledningatt fylla på garderoben lite till.




Labour = dega, slappa, ledig, sand, bad, sol


Ja, så tolkar vi det i alla fall! 
Måndagen hade mamma ledigt eftersom Victorianerna ville fira Labour Day!
Vi tog vårt pick och pack och begav oss söderut mot Brighton Beach, där vi hört att det skulle vara väldigt fint, med färgglada, K-märkta badstugor och milslånga stränder. Vi hittade allt detta, och mer! Pappa och Molly kunde inte hålla sig ifrån att bada, och Molly kunde inte få nog av att bli snurrad och kastad i vattnet (hennes nya favvo)

t

Efter några timmar i solen, med allt vad det innebär, bestämde vi oss för att promenera norrut mot St Kilda, och ta spårvagnen därifrån! Det blev en läääääängre promenad än vi tänkt oss, men fantastisk skön, utan tider att passa, med glass längs vägen, och några stopp på nya lekplatser för Molly. Det behöver inte nämnas att vi somnade ovaggade den natten!



Lååångpromenad

En stor härlig fruktsallad blev dagens matsäck när vi styrde kosan mot South Melbourne Beach för en långpromenad i det gråa, blåsiga vädret. Molly ville i vanlig ordning hjälpa till med förberedelserna genom att klättra upp på köksbänken och vara moraliskt stöd för den som lagar maten! Frukterna idag blev melon, banan, fikon, ananas, russin och myntablad, MUMS!


Vi försöker verkligen få med Melbournes skyline som bakgrund... Då försvinner vissa av oss.


Linslusar…och smarrig matsäck!


Mellan South Melbourne och Elwood Beach (där vi vände idag), ligger S:t Kilda, och där gjorde vi ett kort stopp på Luna Park, en gammal traditionell nöjespark. Ingången är en spektakulär entre som finns med i alla guideböcker. Nu även i vår!




The IMAX experience

Pappa tyckte det var dags att gå på bio! En safarifilm på Melbournes IMAX-biograf kändes kul och spännande. Det tyckte Molly också, ända tills hon fattade att det var en gigantisk filmduk som gick runt halva salongen, och att filmen var i 3D!! Ja, ni som känner Molly förstår kanske att detta helt enkelt inte var vad hon hade tänkt sig... Och ni som känner pappa (och att han älskar att gå på bio), förstår att han blev lite nedslagen när Molly bestämde att övningen omedelbart skulle avbrytas.. 

Nåväl - när biljettpengarna hade återfåtts kom vi på den briljanta idén att göra en egen safarifilm!

Molly hade med sig sina egna djur, och en kamera. En bra scenografi fanns utanför huvudentren på muséet.
Huvudrollen innehas av Molly Enigma. Biroller: tiger, elefant, krokodil, koala, igelkott, zebra, apa. 

Se gärna resultatet:

http://www.youtube.com/watch?v=e7g5c-ptp_k

Victoria Market

En gång i veckan, oftast innan sångstunden på torsdagar, går Molly och pappa till Victoria Market och gör veckans inköp av frukt, grönt & fisk. Det är en livlig marknad som har precis allt. Det är farligt dyrt att gå hit hungrig! I fiskdisken finner man havsdjur man inte ens visste fanns, än mindre att man kunde äta dem! Molly hjälper gärna till att välja bland de fina varorna, hennes favoriter är broccoli, banan och melon.




På kvällen hjälpte Molly till att laga lax med kikärts-, pasta- och spenatsallad. Smarrigt!



Molly klipper & klistrar

När vädret inte riktigt tillåter uteaktiviet, eller om vi helt enkelt inte har lust att gå ut [taget från en liten skylt på Ninnas förskola i Göteborg: Man måste ingenting!], stannar Molly och pappa inne och pysslar. Igår var en sån dag... Här poserar Molly vid vår klipp & klistraverkstad. Oavsett om det var tack vare vår kreativa energi eller ångorna från limstiftet…



…så blev resultatet lyckat!



…tycker vi.

Till fots och utan vagn

Idag bestämde vi att vi skulle lämna vagnen hemma, och gå en promenad! Det var mycket trevligt, dels för pappa att få sakta ner lite, dels för att Molly inte är så van att springa omkring på myllrande trottoarer i stan, och verkligen behöver öva. Man upptäcker så mycket nytt, när man själv har kontrollen över livet! Vi stannade till vid det superläckra caféet där de bara skyltar med apelsiner. Apelsinsmoothie till Molly och latte till pappa, efter en andra frukost med äggsmörgås!



Eftermiddagen regnade bort (!) efter att vi fick lämna lekparken i hast när störtskuren och tors vrede trädde fram från de oskyldiga små molnen! Myskläder, lekövningar och Nicke Nyfiken blev medicinen!

En liten båt

Molly och pappa tog en traditionell turistguide med båt längs Yarra River - något vi bestämt att vi bara måste göra, det formligen kryllar av sådana båtar, så nånting lär det väl vara att se! Vädret var dock värdelöst, fönstren var blöta, båten fick vända i förtid för det var för höga vågor längre ut i hamnen, och himlen som skulle vara vår foto-fond var grå som en svensk sommardag! Men vi höll god min, pappa fick en kopp kaffe, och Molly ägnade sista hälften av resan liggande på golvet ätandes medhavd melon!




Stormvarning

Igar eftermiddag kom ett mail till jobbet ang en storm som var pa vag motMelbourne:

 

We have justreceived the following advice via our government sources in relation to theextreme fire and storm warning for today: There's a strong chance that extreme winds will causemajor disruptions to the transport network later today, whether it be rail orthe roads. Victoria Police haveadvised that a storm will arrive in Melbourne at about 6.00pm, which means itwill coincide with the evening commuter peak. In order to reduce the number of people on the roadand rail networks at this time, Victoria Police have suggested that wherepossible, people shouldleave the city well before the storm hits Melbourne. Where possible we encourage you to leave today wellbefore the evening peak.  Our advice has been that you should aim to behome well before 6.00pm.

 

Alla fick lite panik och packade ihop, datorer stangdes av,sladdar drogs ur, och alla sprang omkring lite som yra hons for att komma ivagi tid. Min chauffor Amanda tog det hyfsat lugnt, sa vi var inte sist ut, mennastan. Det var lugnt pa vagarna och det var lugnt pa taget, men det stormadeoch var en bra bit over 30 grader varmt. Senare pa kvallen gick vi ut och detvar varmt som en gryta, stormen yrde och det var ganska odsligt ute pa gatorna.En timme senare hade temperaturen gatt ner 15 grader och det regnade. Idaghorde jag att det enda som egentligen hant inne I stan var att nagra fonster Ien glasskyskrapa hade gatt sonder.

 

De var varre bland eldarna som fortfarande harjar runtomkring skulle jag tro.

 

 

 


Vår vän Mel



O'boy, Fitzroy!

Den här staden upphör aldrig att bjuda oss på trevliga överaskningar. Idag styrde vi våra steg mot den omtalade stadsdelen Fitzroy, och blev överrumplade av dess fantastiska, fantasifulla, kreativa och spännande atmosfär. Vi påmindes om Soho i NY, Haight Ashbury i SF eller vissa delar av Söder därhemma. Vi stannade och åt lunch på Grub, vandrade gata upp och gata ner och ååhhh:ade och ooohhh:ade. När vi besökt en av de otaliga roliga klädbutikerna hade Micke uppdaterat sin garderob med en hel påse billiga skjortor! Mycket välbehövligt [reds anm.].



Utflykten till Fitzroy avslutades med ett stopp på Little Creatures-sponsrade matsalen där alla andra också tycktes ha fastnat i det tråkiga vädret. Molly fick prova på såpbubbelblåsning, ansiktsmålning (ville hon icke!) och lek med lera. 



Mamma och Pappa fick smaka på den goda Little Creatures-ölen som hör Victoria till. Men hallå - bara en liten, liten en, det är ju en dag i morgon också...!



RSS 2.0